Färre än 1 av 10 bussresenärer använder bälte i kollektivtrafiken
En ny undersökning, genomförd av kollektivtrafikföretaget Nobina visar att endast 10 procent av bussresenärerna i kollektivtrafiken använder säkerhetsbälte. Trots lagstiftning, information och skyltning, bedöms kännedomen fortfarande vara låg. Totalt omfattar studien 1616 bussresor med närmare 25 000 observerade resenärer.
Att resa med buss är redan idag det säkraste färdmedlet på Nordens vägar och kollektivtrafiken har på många sätt gått före, både som bransch och tillsammans med lagstiftaren och våra uppdragsgivare. Sedan 1999 råder det lagkrav på bältesanvändning och därtill en informationsskyldighet, från skyltning till signaler och utrop. Även om de tekniska lösningarna och förutsättningarna ser olika ut så är en sak tydlig, bälten kan rädda liv.
Nobinas observationsstudie genomfördes under perioden oktober, november 2024 på bussar i kollektivtrafiken utrustade med bälte. Totalt omfattade studien 1616 bussresor i Region Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Halland, Värmland. Sörmland och Östergötland med totalt 24 831 resenärer, varav 2408 eller ca 10 procent använde bälte.
Justerat för Region Stockholm, landar bältesanvändningen i kollektivtrafiken på ca 18 procent – i linje med tidigare undersökningar – men samtidigt en lång väg från både lagstiftning och vision.
- Studien som är den största i sitt slag visar tydligt att vi har en lång väg kvar inom kollektivtrafikens säkerhetsarbete och i arbetet mot Sveriges nollvision. Ett arbete som vi i branschen behöver driva tillsammans med myndigheter, och våra resenärer.Från information och kunskap, till kontroller och kultur, där bälte i kollektivtrafiken blir lika självklart som detidag har blivit när vi åker bil, säger Martin Pagrotsky, vd på Nobina Sverige.
Inom ramen för undersökningen har inga intervjuer eller djupstudier genomförts om orsaker till varför man inte använder bälte, men tidigare rapporter och forskning på området har bland annat lyft fram:
Bristande kunskap om lagstiftning och uppfattning om risker
Många resenärer är omedvetna om lagstiftningen på området samtidigt som bussar på grund av sin storlek och konstruktion uppfattas säkra.
Information, skyltning och påminnelser
De tekniska och praktiska förutsättningarna för information, skyltning och påminnelser ser olika ut, exempelvis jämfört de bältespåminnelser och ljud som idag är standard i personbilar.
Bekvämlighet och kultur
Att det kan uppfattas som tidkrävande eller krångligt att spänna fast säkerhetsbältet, när man bara ska resa en kortare stund eller vad man uppfattar som lägre hastighet. Samtidigt som det handlar om vana eller kultur ”när så få andra gör det”.
Lagstiftningen och efterlevnaden
Att man uppfattar lagstiftningen som otydlig när det både kan vara lagligt att stå upp i en buss, samtidigt
som det råder lagkrav om du sitter på en plats med bälte. I kombination med att det ytterst sällan är några
poliskontroller av efterlevnaden.
Trots att det råder lagkrav om bältesanvändning sedan 1999 är det uppenbart att kännedomen och användandet är lågt. Jag hoppas att denna studie kan bli en väckarklocka bland våra resenärer och i hela samhället. Bidra till kunskap, diskussion och framförallt en kulturförändring, där säkerheten kommer först, säger John Abbate, trafiksäkerhetschef på Nobina Sverige.
Att vi tillsammans med våra uppdragsgivare och myndigheter kan jobba med informationskampanjer,
tydligare skyltning och information ombord på bussarna, tekniska lösningar och fler kontroller. För även om
bussen är det säkraste färdmedlet på våra vägar så kan bälten rädda liv, fortsätter John Abbate.
